wordpress stat

Granskningsnämnden: “ingen standard för faktakontroll”

Inlägget publicerades av den Thursday, 30 December, 2010 at

Med tanke på Granskningsnämndens åstadkommanden så här långt gör jag mig inga illusioner om att de plötsligt ska börja granska några anmälningar om klimatet. Jag tänker ändå anmäla ett och annat grovt övertramp – om inte annat för att försöka fastställa vad den här myndigheten egentligen får betalt för. Granskning är det ju uppenbarligen inte.

En anmälan gick hur som helst iväg mot programmet Korrespondenterna för ett tag sedan. I ett av inslagen hade den självutnämnda klimatexperten och f.d. skjutjärnsjournalisten i Miljöpartiets veckotidning – Erika Bjerström – fått en biljett till Marocko av licensbetalarna för att blåsa lite liv i det gamla trötta klimathotet. Inslaget bestod av fabricerade “fakta” från början till slut, vilket i och för sig blivit standard i modern miljöjournalistik, men ändå.

Anmälan, förkortad och med kommentarer:

Program/inslag:Korrespondenterna
Kanal/station: SVT2
Sändningsdag:2010-11-10
Sändningstid: 21:30

Utveckla här varför du vill få programmet/inslaget prövat:

Stora brister i sakligheten. Programmet är vilseledande och till stora delar nonsens, exempelvis:

“Marocko har blivit 3 grader varmare”: Det finns inget som helst faktaunderlag från officiella väder- och klimatdatatjänster som kan visa detta. Möjligen genom att handplocka datum och enskilda väderstationer, men på så sätt kan man få fram nedkylning eller annan valfri trend. Temperaturtrenden för Marocko är kort sagt inte +3 grader C, som inslaget gör gällande.

[Ta exempelvis GISStemp; de (visserligen bristfälliga) Marockanska stationerna med längre dataserier visar verkligen ingen tregraders trend, om man inte handplockar ett startdatum under 70-talet. Lars K har också skrivit om det här och använt en längre temperaturserie från CRU. Inte heller där ser det mycket varmare ut nu än på 40-talet.]

Bjerströms påstående att många jordbrukare får “ge upp och flytta in till slummen” rimmar inte väl med fakta som visar att Marockos jordbruksproduktion per capita visar en tydligt ökande trend sedan 60-talet enligt FAO (FN). Det finns heller ingen vetenskaplig grund för att lokal vattenbrist i Marocko, som Bjerström påstår, kan kopplas till klimatförändringar. Nederbördsdata för Marocko visar ingen entydig trend. [o.s.v.]

Svar från GRN i korthet: Din anmälan kommer inte att prövas av nämnden.

Trots att det är fullkomligt uppenbart att Erika Bjerström (som vanligt) är ute och desinformerar om klimatfrågan gick den här anmälan tydligen direkt ner i Granskningsnämndens “Happy Life Creator” (se ovan). Jag skickade ett svar där jag ställde mig lite frågande till varför myndigheten tycker att det är OK att SVT hittar på alldeles egna fakta i vad som var tänkt att framstå som ett seriöst reportage:

Ämne: RE: 10/01175 Brev

Hej [namn borttaget]!

Går det att få en motivering till varför ärendet inte prövas? Gärna med återkoppling till de sakfel som togs upp i min anmälan.
Har ni någon standard för faktakontroll? I så fall är det tämligen enkelt att t.ex. jämföra faktiska, uppmätta klimatdata mot Bjerströms “nya rön” och konstatera att inslaget var extremt osakligt.

Tack på förhand!
Med vänlig hälsning,
Jesper

Till svar fick jag det här (min fetstil):

Hej Jesper,

Granskningsnämnden har inte någon standard för faktakontroll. Som framgår av brevet du fick så kommer inte någon prövning av programmet att göras av nämnden. Det innebär att nämnden inte alls har tagit ställning till de synpunkter du har tagit upp.

Vänliga Hälsningar [namn borttaget]

Myndigheten för radio och tv

Tänk om man hade ett så glassigt jobb som personalen på Granskningsnämnden! Ingen “granskning” om man inte känner för det och inget jobbigt letande efter ev. obekväma fakta som kan ha tråkiga konsekvenser för kompisarna på SVT.

7 Responses to “Granskningsnämnden: “ingen standard för faktakontroll””

  1. Men när det gällde att försvara etablissemangets heder på 1980-talet då nämnden kallades Radionämnden då fanns det en standard minsann!

    Två gånger ryckte man ut och genom att anlita en “expert” fällde man Dag Stålsjös program om historia, 1982 och 1988. Se diskussionerna kring programmen “Svearikets vagga – en historia i gungning” och “Strövtåg till…(olika titlar)”. Detta trots att Stålsjös program på sin höjd var osakliga i vissa lägen. Det hade i många andra programs situation renderat i ett påpekande om just osakligheten. Det var inga osanningar som presenterades, endast hypoteser som om det vore just sanningar. Det ska man inte fälla ett program för, enbart påpeka och informera om.

    Det är kanske med dessa program i åtanke och hågkomsten av den diskussion som följde som man nu väljer att låta Erika härja fritt i rutan trots att ingen egentligen tror henne.

  2. Monodemon

    Aoropå Erika Bjerström råkade jag se detta kryst på Rapport igår:
    http://playrapport.se/video/2284309
    Skönt ändå att inslaget balanseras genom att både Johan Rockström och Svante Axelsson får komma till tals!

  3. Jesper

    “Skönt ändå att inslaget balanseras genom att både Johan Rockström och Svante Axelsson får komma till tals!”

    HAHAHAHAHA, verkligen! Blev ju en riktig paneldebatt när “experterna” fick väga in.

  4. Jesper

    Carl: de har ju bytt namn igen nu (“myndigheten för radio/tv”), det kanske är för att man ska hinna glömma bort mellan varven hur många gånger de gjort bort sig?

    Min teori om Granskningsnämnden i stort är att de helt enkelt undviker “granskning” om det ser ut att bli en oundviklig och oönskad fällning.

  5. Sven Hellqvist

    Lite tillämpliga regler för SVT, SR och UR:

    Ensidig behandling av ett ämne eller en händelse

    Kontroversiella ämnen eller händelser får inte behandlas ensidigt så att endast en parts version eller synpunkter klart dominerar. Det är dock tillåtet att skildra ett ämne från en speciell utgångspunkt, om det klart framgår av programmet eller programpresentationen. En ensidig framställning i ett program kan balanseras av ett annat program.

    Saklighet

    Uppgifter som är av betydelse ska vara korrekta. Inslag får inte vara vilseledande, till exempel genom att väsentliga uppgifter utelämnas. Om programföretaget har gjort en rimlig kontroll före sändning och uppgifter senare visar sig vara felaktiga, så strider inte inslaget mot kravet på saklighet. En felaktig sakuppgift måste dock alltid rättas när det är befogat.

    Beriktigande och genmäle

    En felaktig sakuppgift ska beriktigas. Den som har ett befogat anspråk på att bemöta ett påstående ska också få tillfälle till genmäle. En begäran om beriktigande eller genmäle ska behandlas skyndsamt och sändas så snart som möjligt. Ett beriktigande eller genmäle ska sändas i eller i anslutning till ett program av samma eller liknande karaktär som det som anmärkningen avser.

    Det är ju en myndighet så då skall det gå att överklaga beslutet. Dags för en anmälan till JO! Tycker du gott kan göra detta då det uppenbart förekommer osaklighet i programmet.

  6. Jesper

    Tack för tipset Sven. Rättsrötan kanske inte är lika långt gången hos JO.

Trackbacks/Pingbacks

  1. Brev till Granskningsnämnden