Jag tvivlar inte på att Virginias statsåklagare Ken Cuccinelli hade politiska motiv med att starta en bedrägeriutredning och begära ut e-post och infomation relaterat till hockeyklubbsfabrikören Michael Mann. Men mot bakgrund av den häxjakt som bedrivits länge mot ”skeptiska” forskare är ärendet bagatellartat.

Enligt offentlighetsprincipens amerikanska (och brittiska) motsvarighet Freedom of Information Act (FOIA) är dessutom alla skattefinansierade instutitioner skyldiga att lämna ut den information som efterfrågas, så varför skulle det här vara någonting att bråka om?

Istället har Manns förra arbetsgivare University of Virginia – efter att först ha förnekat att informationen ens existerade – spenderat en halv miljon dollar i advokatkostnader för att slingra sig ur lagen om att de måste lämna ut den (efter att det kommit fram att den trots allt fanns på universitetet).

Universitetet hänvisar till ”akademisk frihet”, men en intressant detalj i sammanhanget är att samma universitet inte hade några som helst skrupler när de gick med på att lämna ut den icke-alarmistiska klimatforskaren Pat Michaels e-post till Greenpeace. Frågan som osökt infinner sig är:

Vad är det för speciellt med Michael Manns skattefinansierade vistelse på universitetet som de måste spendera miljontals kronor på att dölja för allmänheten? Hade det varit okontroversiellt hade de väl bara kunnat lämna ut informationen och låtit Cuccinelli stå med dumstruten?

Historien går hur som helst vidare med nya förfrågningar enligt FOIA, och förhoppningsvis kan inte universitetet slingra sig ur så länge till oavsett hur många miljoner de bränner på advokaträkningar.

Posted by Jesper

2 Comments

  1. Ironiskt (och beklämmande) att de som är satta att föra upplysningstraditionen vidare är så upptagna av att mörka och hemlighålla…

  2. Eller hur, dessutom selektivt. Om Greenpeace vill veta din skostorlek går det tydligen alldeles utmärkt.

Comments are closed.