Samtidigt som stora delar av Europa är rekordkallt åker byråkraterna på skattefinansierad solsemester i Mexico för att ”stoppa den globala uppvärmningen”. Av förklarliga skäl är det inte lika mycket rapportering i media (d.v.s. citat från Greenpeace och WWF:s senaste pressreleaser) den här gången som inför Köpenhamnsmötet (världens sista chans).
Ett antal tillnykrande omständigheter som Climategate och totalsågningar av diverse IPCC-påståenden, Sternrapporten, samt en sågning av själva IPCC tycks ha haft viss effekt (dock inte på alla). Att prata om global uppvärmning när det är svinkallt är förstås också problematiskt.
Mot bättre vetande fortsätter ändå de här allt mer farsartade väckelsemötena om klimatbluffen. En förklaring är att de inte alls handlar om klimatet för många av intressenterna, utan om energipolitik och inte minst global omfördelning av välfärd. I alla fall om man ska tro den tyska IPCC-representanten Ottmar Edenhofer:
Klimatpolitiken har nästan ingenting med miljöskydd att göra längre, säger den tyska ekonomen och IPCC-tjänstemannen Edenhofer. Nästa klimattoppmöte i Cancun är faktiskt ett ekonomimöte där fördelningen av världens resurser kommer att förhandlas.
Läs hela på GWPF. För att citera en läsarkommentar på en artikel om Cancun:
Vi vet att kejsaren är naken. Kejsaren vet själv att han är naken. Kejsaren vet att vi vet att han är naken. Ändå spatserar kejsaren vidare i bara mässingen. Det är dags att störta kejsaren.